EN ISOLERING AV ALLA EUROPAS BOSTADSHUS KAN REDUCERA BEHOVET AV UPPVÄRMNINGSENERGI MED 44 %

By Annika Gillholm
januari 30, 2023

Om isoleringen förbättrades i alla befintliga bostadshus inom hela EU skulle det ha stor betydelse för energisäkerheten i området och för att nå EU:s mål om nettonollutsläpp år 2050. En ny rapport visar att det skulle reducera behovet av uppvärmningsenergi med 44 %, jämfört med 2020.

Rapporten från Building Performance Institute Europe (BPIE), i samarbete med Knauf Insulation, presenterar forskningsmodeller som visar att en renovering av samtliga bostadshus inom EU skulle ge energibesparingar på upp till 777 TWh – vilket motsvarar elförbrukningen i Tyskland och Spanien tillsammans.

David Ducarme, Group Chief Operating Officer och tillförordnad koncernchef på Knauf Insulation, säger: ”Invasionen av Ukraina har avslöjat hur bräckligt Europas energisystem är, och påskyndat behovet av de djärva, transformerande och motståndskraftiga metoder som den här rapporten rekommenderar.”

”Bara genom att isolera alla bostadshus i Europa kan vi reducera behovet av uppvärmningsenergi med 44 %. Den här rapporten visar på det gyllene tillfälle som Europa nu måste utnyttja för att säkerställa sitt oberoende på energiområdet och bekämpa klimatförändringarna.”

Rapporten visar en tydlig väg framåt

Före invasionen försåg Ryssland EU med över 40 % av det totala gasbehovet, 27 % av oljeimporten och 46 % av kolimporten. Dessutom står byggnaderna tillsammans för 40 % av Europas energiförbrukning och 36 % av växthusgasutsläppen.

Quentin Galland, Group Public & Regulatory Affairs Director på Knauf Insulation, säger: ”Knauf Insulation har hela tiden förespråkat att prioritera energieffektivitet och byggnadsrenovering i varje politiskt beslut, men nu är behovet av handling större än någonsin, och den här rapporten visar en tydlig väg framåt – vi måste snabbt öka renoveringstakten så att vi kan isolera alla bostadshus före 2050.

Knauf Insulation stöder rapportens slutsats om att renovera alla byggnader, samt att göra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (Energy Performance of Buildings Directive, EPBD) och minimikraven för energiprestanda (Minimum Energy Performance Standards, MEPS) mer effektiva i fråga om att verka för en totalrenovering som leder till betydande, kvantifierbara energibesparingar i byggnader.”

Oliver Rapf, Executive Director på BPIE, säger: ”Byggnader måste behandlas som en vital infrastruktur som bidrar till energisäkerheten och klimatneutraliteten inom EU. Totalrenoveringar bör vara en av EU:s viktigaste prioriteringar för att hantera energikrisen.

Slutförhandlingarna gällande EPBD under de kommande månaderna bör definiera totalrenovering som standard och fastställa renoveringskrav som uppfyller den här standarden, är rättvisa och backas upp av attraktivt ekonomiskt stöd för alla som behöver det.”

Offentliga medel måste finansiera totalrenoveringar

Europas bostadshus läcker energi. EU-kommissionen uppskattar att 75 % av EU:s byggnadsbestånd är energiineffektivt och att färre än 1 % av byggnaderna renoveras varje år.

Enligt rapporten skulle en renovering av samtliga bostadshus innebära att en tredjedel av EU:s medlemsländer skulle minska sin förbrukning av uppvärmningsenergi med minst 50 %, och över hälften av länderna skulle minska förbrukningen med minst 45 %.

Rapporten slår fast att en omarbetning av EPBD bör säkerställa att totalrenoveringsprojekt prioriteras, medan MEPS bör fokusera på att förbättra de europeiska byggnaderna med sämst prestanda. Offentliga medel, inklusive nödhjälp, återhämtningsfonder och subventionssystem, bör utformas för att främja totalrenovering av byggnader och en fullständig utfasning av fossila bränslen.

Hur genomfördes BPIE:s studie?

Rapporten granskar resultatet av två renoveringsscenarier modellerade av BPIE fram till år 2050.

Ett scenario fokuserade på effekten av att samtliga bostadshus inom EU hade totalrenoverats år 2050. Det andra scenariot utgick från att 2 % av byggnaderna – den takt som föreslås av kommissionen – skulle renoveras årligen fram till år 2050.

Modellen fastslog att 30 % av byggnaderna fortfarande inte skulle ha renoverats år 2050 med renoveringstakten på 2 %, och att potentiella energibesparingar på 235 TWh – vilket motsvarar hela Australiens elförbrukning – skulle gå till spillo.

Med den fullständiga renoveringsmodellen – som utgick från att renoveringstakten åtminstone skulle behöva fördubblas till 2 % år 2030 och därefter öka till 3 % år 2035 och 4 % år 2040 för att nå målet att renovera alla bostadshus till år 2050 – blev resultatet en potentiell energibesparing på 777 TWh, eller ett reducerat behov av uppvärmningsenergi i bostadshusen på 44 % (jämfört med 2020).