Reportage: Professorn och jakten på det goda klimatskalet

– Jag söker de små och stora förändringarna, som skapar det goda klimatskalet. En del är självklart, annat är lite mer komplicerat, säger han. 

”Det goda klimatskalet” är Johnny Kronvalls eget påhitt, en parafras på andra eftersträvansvärda saker som ”det goda livet” och ”det goda samtalet”. Om det goda klimatskalet kan han prata länge och skriva långt om – vilket han också gjort till populärvetenskaplig tidskrift för snar publicering – men i grunden handlar det om tre saker: byggnaden ska vara välisolerad, lufttät och fuktsäker. Vi tar det i tur och ordning.

Välisolerad 

– Det är nog där det finns mest att göra. Materialvalet i byggandet kan ibland hanteras lite ”hästhandlar-aktigt”. Med det menar jag att det ofta förhandlas bort under processen. Även om isolering med visst lambdavärde föreskrivits, är det inte alltid säkert att det blir så i praktiken.

– I mina ögon är det närmast oansvarigt att inte bygga med det bästa materialet som finns att tillgå! Vi pratar om byggnader som ska stå i många decennier – och lika länge återbetalar sig satsningen på bättre isolering. Här har glasull en klar fördel gentemot stenull. Denna skulle öka allt för mycket i vikt och bli svår att arbeta med för att komma i närheten av samma goda värmeisolerande egenskaper som låg-lambdaprodukter av glasull. 

Lufttät 

– Efter oljekrisen på 70-talet började allt fler inse vikten av lufttäta hus för att hålla uppvärmningskostnaderna nere. När jag var doktorand vid Lunds tekniska högskola på 70-talet var jag med om att ta fram en täthetsprovningsmetod, som sedan blev svensk och internationell standard, för att mäta byggnaders lufttäthet.

– I dagsläget tycker jag att både beställare och byggare sköter detta bra. Att täthetsprova en byggnad är också en bra måttstock på kvaliteten och noggrannheten i arbetet i stort för hela bygget. 

Fuktsäkert

 – Även när det gäller fuktsäkerhet har branschen i stort tagit sitt ansvar. Man har tagit till sig den kunskap som finns, man har checklistor och kvalitetskontroll för att inget ska missas. De flesta större byggbolagen har också numera specialister inom området och man granskar fuktsäkerheten redan på ritningsstadiet, innan bygget sätter igång.

Det här låter kanske enkelt, men det goda klimatskalet är resultatet av en mängd små och stora beslut inom de tre uppräknade delområdena. De påverkas dessutom av en rad aktörer, allt från konsumenter till industri och byggherrar, alla med olika intressen och drivkrafter.

Vägen är utstakad 

– Det är komplicerat, men riktningen kan ingen tveka om, säger Johnny Kronvall och pekar på den nya plan- och byggförordningen, PBF, som regeringen beslutade om i december förra året. Den nya PBF slår fast att i Sverige, enligt EU:s direktiv, ska alla nya byggnader vara så kallade nära noll-energibyggnader från och med 31 december 2020.

– All expertis är numera ense om att det är passiva energilösningar som är rätt väg, att minimera byggnadens energiförluster.Med andra ord, att uppfylla professor Johnny Kronvalls vision om det goda klimatskalet. 

Fakta Johnny Kronvall

• Johnny Kronvall, 69 år, är professor emeritus i byggteknik vid Malmö högskola. Han disputerade 1980 på avhandlingen ”Air flows in building components” vid Lunds tekniska högskola.
   
• På hans CV finns bland annat jobben som överingenjör och enhetschef på SP:s byggnadstekniska labioratorium, chef på byggnadsfysikavdelningen på byggkonsultföretaget WSP samt rollen som adjungerad professor och forskarhandledare på arkitektskolan vid LTH.
   
• Hållbart byggande har varit en tydlig profil både under och efter yrkeskarriären. I det egna bolaget har han efter pensioneringen åtagit sig olika konsult- och utbildningsuppdrag.
   
• Han har även hållit en hög profil i debatten. Förra året, i en debattartikel i tidningen Byggindustrin, framförde han hård kritik mot byggbranschen som allt för ofta väljer bort högisolerande glasull i byggprojekt.